Kennel GiHaTass
TAFFIE
Taffie som servicehund!!!
Allt började när vi skaffade Harpo. Mamma hade strax innan fått diagnosen Fibromyalgi
och hade mycket värk och svårigheter att förflytta sig. Då Harpo flyttade hem gick
jag i skolan så rastningarna på dagen fixade mamma åt mig. Då Harpo var valp
skulle han så klart inte gå mycket mera än ut i trädgården först och var
heller inte så stark så det gick bra. På med kläder och koppel och en krycka
i varje hand - jo det va så dåligt då... Men efterhand som Harpo blev äldre var de
ju tvugna att gå till gräsplanen ett par hus bort och senare promenader. Läkarna
hade sagt till mamma att ta det lugnt och inte gå för mycket då det kunde
bli värre men tack vare att Harpo fanns och hade behov av att få komma ut
så gick ju mamma ut med honom. Först som sagt med två kryckor men efter
hand byggdes det upp lite muskler och hon kunde klara sig med en krycka för
att till slut gå utan kryckor helt! Under hela denna tid förstod Harpo när
mamma sa - Harpo, mamma har ont, och behövde stanna och vila. Han stannade
och väntade på henne. Han gick ut i kopplets längd (flexi) och väntade tills
hon kom i kapp honom. I dag kan mamma gå promenader utan större problem
(längden beror mycket på terräng och dagsform) och klarar även ett viltspår
men hon behöver ta det lugnt dagen innan och vila hela dagen efter.
Kryckan kommer fram nån gång ibland om det blir mycket gående och stående men
då hon har lärt sig sin kropp någorlunda funkar det ganska bra. Hundarna ger
så mycket glädje och adrenalin tillbaka =)
Steg 1 - mmmm där är nog spillt nått... Steg 2 - få ett bra grepp, Steg 3 - håll fast till mamma
Då mamma tyvärr sedan fick diagnosen mjukdelsreumatism och kroniskt
smärttillstånd för några år sen har vi efter hand upptäckt att Taffie kan hjälpa mamma!
Taffie har alltid haft en enorm känsla för hur mamma mår och precis som pappa Harpo
väntar hon in mamma på en promenad om mamma går lite saktare pga värk
eller trötthet. Dom kommer oxå springande om man gråter och ska trösta.
Taffie har ju även en stor apporteringslust och bär allt om hon kan få en
godis för det - Skohorn, plåtburkar, vattenkannor - ja allt =)
Mamma och Taffie besökte SM på Lundegård där jag var domarsekreterare.
Än så länge fixar ju mamma allt själv men som en sån enkel sak som en
tappad strumpa när hon hänger tvätt innebär ju en böjning av ryggen vilket
inte är så angenämt alla dagar.
Steg 1 - jag hittade en strumpa här... Steg 2 - få ett bra grepp, Steg 3 - håll fast till mamma
Likaså när en vante faller ur jackfickan,
eller varför inte nyckelknippan! Dock är nycklarna inte så goda så en
trevlig nyckelring hänger där alltid i. Tvättmaskinen är toppmatad så den
kan hon inte hjälpa mamma med vilket annars är en vanlig sak för
service/assistanshundar. Än så länge ligger vi i startgroparna med träningen
då vi inte riktigt kommit på alla saker där hon kan var mamma behjälplig.
Men allt hon tar upp från backen måste hon lämna i hand. Mammas
sjukdom gör att hon är "fumlig" med händerna och t ex lätt tappar dummies
när Taffie lämnar av dom. Även om Taffie sitter fint med dummien
så när mamma sträcker sig fram för att ta den så kan mamma mycket
väl tappa den. Så då vet Taffie att hon ska ta upp den igen men på
prov (Tollarcupen) osv så ger det ju poängavdrag... Men det kan ju
inte hjälpas - Taffie vet som sagt att hon ska ta upp den igen tills
mamma tar den ordentligt =)
Taiffe och mamma på MH
Tyvärr har jag nog fått av mammas dåliga anlag då jag redan har problem
med rygg, höfter, knän osv med jämna mellanrum. Tyvärr har varken Gilja
eller Mire de starka anlagen för omsorg i kombination med apporteringsglädje
som Taffie har...
Steg 1 - mamma du tappade nått... Steg 2 - få ett bra grepp, Steg 3 - håll fast till mamma
Men nästa hund som kommer in i mitt liv har jag planer på
att lägga liknande grund på, om det skulle bli tufft för mig oxå när jag blir äldre
så är det en bra investering! Dessutom är hundarna väldigt glada när dom får va
med och hjälpa till med vardagen =)
